Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Kom skriv med mig
Så funkar det och varför
Jag längtar efter att skriva igen. Men att börja är alltid svårt. Därför börjar jag alldeles i början. Vid skrivövningen.
Varje vecka, eller kanske oftare, lägger jag upp en mening, ett citat, ett ord som jag slumpmässigt plockat från en bok, en tidning, kanske ett brev. Kanske en bild, ett ljud.
Sedan skriver jag något utifrån det. Eller inte. Som det kommer.
Det finns inte bra och dåligt, vackert eller fult. Bara ord. Eller tystnad.
Jag ger mig 5 minuter att skriva. Inte mer. Det är mitt sätt att lura mig själv till nya platser.
Vill du vara med?
Klicka på inlägget och lägg in din text i kommentarsfältet. Den behöver inte ha någonting med de andra texterna att göra, den behöver ingenting alls annat än att på något sätt ta avstamp i inläggets rubrik. Det är allt.
Och kom ihåg; ett ord är ingen dikt, men två ord är en dikt.
Då kör vi.
Varje vecka, eller kanske oftare, lägger jag upp en mening, ett citat, ett ord som jag slumpmässigt plockat från en bok, en tidning, kanske ett brev. Kanske en bild, ett ljud.
Sedan skriver jag något utifrån det. Eller inte. Som det kommer.
Det finns inte bra och dåligt, vackert eller fult. Bara ord. Eller tystnad.
Jag ger mig 5 minuter att skriva. Inte mer. Det är mitt sätt att lura mig själv till nya platser.
Vill du vara med?
Klicka på inlägget och lägg in din text i kommentarsfältet. Den behöver inte ha någonting med de andra texterna att göra, den behöver ingenting alls annat än att på något sätt ta avstamp i inläggets rubrik. Det är allt.
Och kom ihåg; ett ord är ingen dikt, men två ord är en dikt.
Då kör vi.
Bloggarkiv
-
▼
2010
(28)
-
▼
april
(9)
- "Hon har släppt in en främling."
- "Jag såg på mamma och jag tror att det var första ...
- "Han besöker henne alltmer sällan: en gång i vecka...
- "Hon kom en slaskig förmiddag."
- "Cyclone", Ryan McGinley
- "-Sex minuter till, säger den lilla flickan."
- "Han var en alltigenom lyckad existens."
- "Först och främst vill jag göra absolut klart"
- "Dessförinnan bodde här en annan grupp flickor"
-
▼
april
(9)
Annan inspiration
// Sofia
Bilder här är mina om inte annat anges.
Kom skriv med mig
//
SvaraRaderaHon duschar innan han kommer, omväxlande varmt och kallt så att huden blossar och kliar. Han punktlighet gör att hon kan vara exakt sin position. I samma ögonblick han öppnar dörren med egen nyckel sätter hon sig på en av köksstolarna, med ryggen mot väggen. Det rinner om henne, runt de nakna fötterna samlas vattnet i en pöl och just när han tar steget över kökströskeln börjar det droppa från stolsdynan ner på plastmattan. Ett tickande ljud, som ett litet finger mot golvet och dramatiken i det där lilla ljudet retar honom, det vet hon och just därför. Han suckar som han alltid gör och sliter åt sig en kökshandduk från ugnsluckan och slänger den mot henne men missar och den snor sig runt stolsbenet och sjunker ihop.
Hon släpper hållningen i ryggen, låter hals och huvud sjunka ner mellan axlarna och det dyblöta håret glida ner över brösten. Han hatar att hon gör så, det vet hon också, han hatar dramatiken och nakenheten och vattnet och det framdukade kaffet och linoleummattan. Han hatar att de känner varandra, vi kom ur samma kropp brukar hon skrika när han hotar att gå. Då blir han så trött att blodet sjunker undan som om det blev för tungt och trögt för hjärtat att pumpa och han blir blek som ett lakan.
Men han fortsätter att komma, han måste komma.
//
Han besöker henne allt mer sällan: en gång i veckan högst.
SvaraRaderaHan mår illa av bara tanken på att vara hemma hos henne.
Och översköljs av en skuld som är omättlig, bottenlös.
Sorgset minns han hur det brukade vara.
I hennes ögon ser han att minnet lever kvar.
Hur hon alltid mötte honom i dörren när han kom.
Hur hon log emot honom i hallen.
De minns känslan av att tillhöra någon annan.
Tryggheten i att vara behövd och att behöva.
Att vara efterlängtad och att längta.
Numer är alla minnen grå, grumlade.
Som en disktrasa som vridits ur för många gånger.
Numer mår han illa av bara tanken på att vara hemma hos henne.
Därför besöker han henne allt mer sällan: en gång i veckan högst.
E säger...
SvaraRaderaEn gång i veckan högst. Varje gång, en gång för mycket. Att klippa. Att fimpa. Att sluta ta emot det som fyller dig. Att nå viljan att vilja glömma. En gång i veckan högst. Är alltid en gång för mycket.
http://amningshysteri.blogspot.com/2010/05/5-minuter-skrivovning-med-applet-och.html
SvaraRadera