2010/04/14

"Cyclone", Ryan McGinley

5 kommentarer:

  1. //
    Andas.
    Hon ritar bokstäver över pappret. Oregelbundna och spretiga. De är bara former. Former och taggar.
    Bläcket är rött. Som en rättningspenna.
    Rätt svar. Fel. Du är rätt. Du är fel.
    Betyg är en snara, en måttstock, en stupstock.
    Ord är ord, tänker hon. Ord är ont, bokstäver bara former och taggar.
    Andas.
    Flytta dig inte. Våga inte. Ta inte sats, och skratta inte. Om du älskar något, skratta inte.
    Böj nacken för rött bläck.
    Det blir bättre sen. När man blir stor.
    //

    SvaraRadera
  2. Up, up.
    Down, down.
    Now my feet won't touch the ground. With me and through me as I let myself get carried away. Let me feel something. Something that's not here, not this, and not real. Without you it's a waste of time.
    So.
    Come pick me up and let me down.
    And I.

    SvaraRadera
  3. E (förärar dagen med en haiku)2010-04-14 15:11

    Jag ser inte långt
    Men skådar ändå mycket
    Vet dock inget alls

    SvaraRadera
  4. //
    Direktiven vi fick var alltför komplicerade för att låta sig tolkas. Rummet var fullt av änglar. De satt, stod, låg mot väggarna och drog sitt hår, nervöst putsande sina vingar. För en gångs skull kände vi att det var luft vi andades, sådant var rummet.
    -Var människa, sa det. Den simplaste av livsformer.
    Det talade som om det var vedertagna sanningar. Vi förstod inte och tillsammans blev den gemensamma förvirringen nästan en doft under valvet. Någonstans hade vi felat, någonstans hade vi snavat och rusat förbi denna märkliga kunskap.
    Den simplaste av livsformer. Vår små vackra pärlor. Vi höll dem kära så som de själva höll sina salta sandkornspärlor kära.
    Det hade inte förstått. Så måste det vara.
    Vår nedstigning närmade sig, och det blev tätt tätt mellan andetagen.
    Var människa, tänkte vi om och om igen. Var människa.
    //

    SvaraRadera
  5. han svävade
    strax över hustaken

    morgonsolen svepte
    runt hans huvud

    vinden vilade
    i hans hjärta

    han nådde inte
    ner till marken

    och även om
    han skulle ha försökt

    kunde han inte falla

    SvaraRadera