Ett kuvert utan adress En andefattig tanke På dörrmattan i hallen ligger tomheten inslagen Din blöta tunga har slickat klistret på baksidan Förseglat din innehållslöshet med en kyss Du gav mig aldrig något Du ger mig ingenting Tack för kyssen och ditt adresslösa kuvert
Jag längtar efter att skriva igen. Men att börja är alltid svårt. Därför börjar jag alldeles i början. Vid skrivövningen.
Varje vecka, eller kanske oftare, lägger jag upp en mening, ett citat, ett ord som jag slumpmässigt plockat från en bok, en tidning, kanske ett brev. Kanske en bild, ett ljud. Sedan skriver jag något utifrån det. Eller inte. Som det kommer. Det finns inte bra och dåligt, vackert eller fult. Bara ord. Eller tystnad. Jag ger mig 5 minuter att skriva. Inte mer. Det är mitt sätt att lura mig själv till nya platser.
Vill du vara med? Klicka på inlägget och lägg in din text i kommentarsfältet. Den behöver inte ha någonting med de andra texterna att göra, den behöver ingenting alls annat än att på något sätt ta avstamp i inläggets rubrik. Det är allt. Och kom ihåg; ett ord är ingen dikt, men två ord är en dikt. Då kör vi.
det var ett tomt kuvert
SvaraRaderaalla orden saknades
det enda som anades
var ett andetag
Ett kuvert utan adress
SvaraRaderaEn andefattig tanke
På dörrmattan i hallen ligger tomheten inslagen
Din blöta tunga har slickat klistret på baksidan
Förseglat din innehållslöshet med en kyss
Du gav mig aldrig något
Du ger mig ingenting
Tack för kyssen och ditt adresslösa kuvert