Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Kom skriv med mig
Så funkar det och varför
Jag längtar efter att skriva igen. Men att börja är alltid svårt. Därför börjar jag alldeles i början. Vid skrivövningen.
Varje vecka, eller kanske oftare, lägger jag upp en mening, ett citat, ett ord som jag slumpmässigt plockat från en bok, en tidning, kanske ett brev. Kanske en bild, ett ljud.
Sedan skriver jag något utifrån det. Eller inte. Som det kommer.
Det finns inte bra och dåligt, vackert eller fult. Bara ord. Eller tystnad.
Jag ger mig 5 minuter att skriva. Inte mer. Det är mitt sätt att lura mig själv till nya platser.
Vill du vara med?
Klicka på inlägget och lägg in din text i kommentarsfältet. Den behöver inte ha någonting med de andra texterna att göra, den behöver ingenting alls annat än att på något sätt ta avstamp i inläggets rubrik. Det är allt.
Och kom ihåg; ett ord är ingen dikt, men två ord är en dikt.
Då kör vi.
Varje vecka, eller kanske oftare, lägger jag upp en mening, ett citat, ett ord som jag slumpmässigt plockat från en bok, en tidning, kanske ett brev. Kanske en bild, ett ljud.
Sedan skriver jag något utifrån det. Eller inte. Som det kommer.
Det finns inte bra och dåligt, vackert eller fult. Bara ord. Eller tystnad.
Jag ger mig 5 minuter att skriva. Inte mer. Det är mitt sätt att lura mig själv till nya platser.
Vill du vara med?
Klicka på inlägget och lägg in din text i kommentarsfältet. Den behöver inte ha någonting med de andra texterna att göra, den behöver ingenting alls annat än att på något sätt ta avstamp i inläggets rubrik. Det är allt.
Och kom ihåg; ett ord är ingen dikt, men två ord är en dikt.
Då kör vi.
Annan inspiration
// Sofia
Bilder här är mina om inte annat anges.
Kom skriv med mig
ser sorgsna ögon i spegeln.
SvaraRaderamålar med rouge på kinden.
det blev fint.
tar upp asken.
håller den i handen.
den är lika len som minnet av dig.
//
SvaraRaderaDet finns ett liv utanför fönstret, ett dagsljus. Hon stänger det ute med sina virkade gardiner och plockar bland pelargonerna som täcker fönsterbrädet som ett staket. Bakom henne lutar sig tapeterna över rummet med sin omsorgsfullt bibehållna färg, blommor i struktur mot beige botten. Sminkbordet skryter med förgyllda sirliga sniderier, en gång vackra, nu trötta och smaklösa. Över spegelns ena hörn hänger ett kors på en tunn guldkedja.
Hon står vid fönstret, mormor, och för gardinen åt sidan. Det fanns ett liv därute, då också hon var del av något annat, något vidare. Något levande. Hon gick genom allén, kanske med en hund eller till och med en man och det fanns en himmel, hög och avlägsen ovan huvudet. Hon ser sin bleka spegelbild i glaset. Det finns rynkor som inte föds ur ålder. De har försvunnit bland dem som åren bar med sig.
Hon säger; det känns som att längta hem.
//
Det finns en ask
SvaraRaderaPå mormors skänk
I asken finns en längtan
Viskad
som om asken
var ett öra
Det finns en ask
På mormors skänk
I asken finns en önskan
Uttalad
Med en andedräkt
Som varm mjölk
Det finns en ask
På mormors skänk
En ask som bär begär
Känd
Som ett virvlande hav
Som en blåsande vind
En liten ask
På mormors skänk
Som rymmer många ting
Ligger
Omärkbart betydelselös
Och vrålar i sin tystnad