2011/05/02

"Det var som att nudda vid ingenting"

ur "Silke" av Alessandro Baricco

2 kommentarer:

  1. En sekund. Tyngdlöshet. Det var som att nudda vid ingenting. Och ändå, ändå som att min hand kunde känna flera hundra ton, flera hundra levnadsår under sig. Ett liv som inte längre fanns. En hud som hade torkat lite, ett ytskikt i behov av smörjelse. Rynkor djupa som raviner. Små små hårstrån som en hel skog.

    Min stryker sakta, sakta över kinden. Sista gången. Närkontakt. Hud. Liv. Nu fanns det inte mer.

    SvaraRadera
  2. doften av ditt liv
    finns kvar i dina kläder
    för mig att andas in
    du är så nära
    men inte längre här
    hos mig
    kudden som ditt hår vidrört
    varje natt
    ropar efter mig

    djupa andetag
    konstgjord andning
    villfarelse

    skuggan av din kropp
    minnet av din själ
    undflyr mig

    SvaraRadera